Copied from dataskydd.net.
Flera stora myndigheter har personuppgiftsförsÀljning som affÀrsmodell. Det gör att finansieringen av myndigheternas verksamhet och personalbehov knutits till förmÄgan att sÀlja inflytande över individers liv och identiteter till utomstÄende. Skatteverkets SPAR-register ger svenska privatpersoner sÀmre kontroll över vem som pÄverkar dem Àn vad Google, en av vÀrldens frÀmsta datainsamlare, gör.
Sedan slutet av 1980-talet har svenska lagstiftare skapat ett mĂ„ngfaldigt och spretigt skydd för individers rĂ€ttigheter som sĂ€rreglerar varje myndigheter. Dessa lagar kallas “registerförfattningarna” och det tog regeringen hela fyra Ă„r, mellan 2011 och 2015, att göra en nĂ„gorlunda fullstĂ€ndig översikt.1 Regeringens arbete Ă€r fortfarande inte slut,2 och det pĂ„gĂ„ende arbetet verkar riktat mot att bevara spretigheten .3
EU:s dataskyddspaket Àr en kulturkrock för det svenska myndighetsvÀsendet. Dataskyddspaketet sÀtter individens egen förmÄga att utöva sina rÀttigheter i centrum, medan svenska registerförfattningar utgÄr frÄn att lagstiftare och myndigheter ska utöva rÀttigheterna Ät individen. Dataskyddspaketet utgÄr frÄn att kunskap om en individ Àr makt över en individ, och att makten ska utgÄ frÄn individens eget samtycke. Datahanteringen pÄ svenska myndigheter utgÄr frÄn att kunskap om individen frÀmst Àr ett verktyg för myndigheten att bedriva sin verksamhet.